Historien om ett julkort...



Denna bild hade jag som julkort 2011, kortet var även med i min julannons i Whippet Bladet.
Det var inte det lättaste att ta denna bild...
Jag tog med mig Ronja, Lovis och Tyra (d.v.s mina tre generationer) en varm och fin höstdag och begav mig ner till några vänners stuga vid havet här i Byske. Dessa vänner har också whippets som Tyra älskar att leka med.
Nu närmare stugan vi kom ju gladare och ivrigare blev Tyra. Hon känner ju så klart till vägen dit!
När vi kom fram hade jag en i stort sett galen Tyra i kopplet. Hon bara skulle leka med sina polare...
Vad hon inte visste var att de inte var i stugan så vi var där alldeles själva.

Släppte lös mina hundar och hade tänkt att börja arrangera kortet... Icke sa nicke, eller rättare sagt icke sa Tyra. Hon sprang runt mellan stugorna och letade efter sina kompisar. Hon stod på bron och väntade, hon stod på altan och tittade in och väntade på att de skulle komma ut. Hon var till grannstugan för att kolla så att de inte var där.

När Tyra äntligen insåg att det var bara vi där lugnade hon ner sig och jag tänkte bara med det vi kom dit för.
Satte mormor Ronja och mamma Lovis på muren och Tyra på gräsmattan nedanför, gick och tog upp kameran... Då kom Tyra på att hon inte hade kollat vid vattnet "Där kanske mina kompisar är" tänkte hon och rusade i väg. Givetvis for ju Ronja och Lovis efter för att kolla varför Tyra sprang i väg så fort.

Tillbaka igen och samma procedur... Ronja och Lovis på muren, Tyra på gräsmattan.
Jaha, då började ju gräsmattan lukta fruktansvärt gott!! Så istället för att sitta och titta in i kameran låg Tyra och luktade på gräsmattan.
Efter ett tag fick jag Tyras uppmärksamhet igen, vid det här laget var både Ronja och Lovis rätt så less. Men nu skulle vi ju bara fota och sedan gå hem... trodde jag!!

Precis när jag fått alla tre att sitta som små ljus och titta väldigt uppmärksamt in i kameran hörs det ett allt för välkänt ljud ovanför våra huvuden och fyra fiskmåsar började cirkulerade runt runt!!! Ridå!!! Tyra blev helt galen... dessa trevliga "leksaker" skulle hon ju ha tag på!!!
Oj vad hon sprang och hoppade och oj vad roligt fiskmåsarna hade när de retade henne. Jag, Ronja och Lovis hade också ganska roligt år det vi såg och kunde skratta åt eländet. Ronja och Lovis såg på med minen "Men hur dum är du Tyra, du kan ju inte fånga en fågel som flyger så där högt!"

Det tog minst 30 minuter sedan fiskmåsarna behagat flyga sin kos innan jag fick Tyra att sluta flåsa, efter hennes försök att flyga och fånga fiskmåsarna, och vi kunde återgå till det som vi kom dit för - att ta vårt julkort!!
Vid denna tidpunkt var både Ronja och Lovis rätt less på att återigen sätta sig på muren. Men till slut blev det ett julkort i alla fall... även om inte Ronja ser särskilt road ut på kortet!!

Åhh, vad jag älskar er mina härliga hundar!! <3 <3 <3




Kommentarer
Postat av: Elisabeth

Det var kul att höra historien bakom det fina kortet. Tålamod, det får man ha som hundfotograf. Det måtte du ha gott om eftersom du tar så fina bilder.

2012-02-26 @ 22:31:16
URL: http://belara.bloggplatsen.se
Postat av: Holmqvist

Fast jag redan hört den så var det kul att läsa det.

Gull flickorna.

2012-02-28 @ 18:54:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0